Paulines

regbågen försvann samma sekund
som jag satte min fot utanför tröskeln
den var väl inte menad för mig
(som så mycket annat)

vinden slet tag i mitt hår
och mina tårar som rann ner
innanför kragen på min tröja
och lämnade blöta kalla avtryck
på min trettiosju graders varma kropp,
vinden har har aldrig varit min vän
(som så många andra)

men mina fötter visade mig
min världs bergochdalbana
saker som gått snett och saker som
fått mig att springa på moln
var och en som format mig
till den jag är idag
från den jag var igår
till slutligen den jag kommer vara imorgon
så jag låter klockans visare snurra vidare
och mitt liv forsätter sin vals
(som så många andras)