när det blir för mycket
andningen blir tryckt
och luften tycks sina
mina tankar kan inte kontrolleras
och jag är fast
era uttryck; ord; rörelser
etsas fast på min näthinna
och allt annat känns totalt
tomt
jag är ingenting
ni är allting
och jag kvävs av
min egen
kärlek
i mitt sinne är jag ensam
jag är fast i
ett rum av metall
kedjad till golvet
och frusen och kall
orden klöser mitt ansikte
och river mitt hår
jag söker efter utväg;
men tomhet består
mobbning av sinnet
och tortyr av min karaktär
tystnad är bättre
än denna misär
vem är den onde
som skapar min sorg?
svaret finns i spegeln där;
jag har själv byggt min borg
ett rum av metall
kedjad till golvet
och frusen och kall
orden klöser mitt ansikte
och river mitt hår
jag söker efter utväg;
men tomhet består
mobbning av sinnet
och tortyr av min karaktär
tystnad är bättre
än denna misär
vem är den onde
som skapar min sorg?
svaret finns i spegeln där;
jag har själv byggt min borg
din första vän - livet
ett djupt andetag
och lungorna fylls utav fuktig
kall luft som virvlar runt
och kyler av
öppnar ögonen och tar emot
intrycket av grönska
träd i klara gröna färger
en tunn dimma täcker mig och
trädens konturer suddas ut
och jag likaså
att bli ett med naturen
att höra ljudet av ingenting
att känna doften av mossa
& fuktiga grässtrån
att känna smaken av kyla på tungan
att snurra runt bland rötter och svampar,
falla till marken och se hur träden
långsamt återfår sina former
Att hitta livet i stillheten
Att leva
och lungorna fylls utav fuktig
kall luft som virvlar runt
och kyler av
öppnar ögonen och tar emot
intrycket av grönska
träd i klara gröna färger
en tunn dimma täcker mig och
trädens konturer suddas ut
och jag likaså
att bli ett med naturen
att höra ljudet av ingenting
att känna doften av mossa
& fuktiga grässtrån
att känna smaken av kyla på tungan
att snurra runt bland rötter och svampar,
falla till marken och se hur träden
långsamt återfår sina former
Att hitta livet i stillheten
Att leva
en storstad har många människor och vi försvann bland dem
i var vackrast i stan sa han
du&jag
men du fastnade på en spårvagn
och vi ses aldrig längre
sommardagar med fötterna dinglandes ovanför
vattenytan och en mp3 mellan oss
varsin hörlur
varsin version av den musik som vi försökte få
varandra att gilla
försöka hitta så många hello kitty-saker som möjligt
och diskutera håkans texter på promenad
längs magasinsgatan
men poptiderna är så långt borta nu
vi växte upp och ifrån varandra
alldeles för snabbt
för jag känner mig gammal nu
när jag kan se tillbaka på oss
i dåtid
när jag trodde att det för alltid skulle vara vi
i nutid
du&jag
men du fastnade på en spårvagn
och vi ses aldrig längre
sommardagar med fötterna dinglandes ovanför
vattenytan och en mp3 mellan oss
varsin hörlur
varsin version av den musik som vi försökte få
varandra att gilla
försöka hitta så många hello kitty-saker som möjligt
och diskutera håkans texter på promenad
längs magasinsgatan
men poptiderna är så långt borta nu
vi växte upp och ifrån varandra
alldeles för snabbt
för jag känner mig gammal nu
när jag kan se tillbaka på oss
i dåtid
när jag trodde att det för alltid skulle vara vi
i nutid
försvarstal från dagens ungdom
Dagens ungdomar är stökiga
Dagens ungdomar respekterar inte sina lärare
Dagens ungdomar är lata
Dagens ungdomar har det för bra
Som en ungdom av dagen
är jag lat och
jag anstränger mig
inte för jag har det för bra med
två prov och en inlämning och en muntlig presentation
i veckan
Som en ungdom av dagen
respekterar jag inte
mina lärare för
jag förstår inte att det är magisterns
rätt
att trycka ner mig
och jämföra mig med
de andra och förklara att
jag inte är på samma nivå
Som en ungdom av dagen
är jag stökig för jag antecknar
för högt under lektionerna och det
kan störa magisterns genomgång
som vi måste minnas
till nästa veckas
skrivning
Som en ungdom av dagen
är jag ett
föremål
för huvudskakningar och suckar för
jag
vet inte hur det var förr i tiden
då alla hade en 5 i betyg
Som en ungdom av dagen
är jag den svaga
länken i samhället
den som inte kan ta hand om alla blivande
pensionärer
den som inte får något arbete på grund av
brist på arbetserfarenhet
och den är som är för lat
för att jag är
utsugen
utmattad &
utbränd vid 18 års ålder
Dagens ungdomar respekterar inte sina lärare
Dagens ungdomar är lata
Dagens ungdomar har det för bra
Som en ungdom av dagen
är jag lat och
jag anstränger mig
inte för jag har det för bra med
två prov och en inlämning och en muntlig presentation
i veckan
Som en ungdom av dagen
respekterar jag inte
mina lärare för
jag förstår inte att det är magisterns
rätt
att trycka ner mig
och jämföra mig med
de andra och förklara att
jag inte är på samma nivå
Som en ungdom av dagen
är jag stökig för jag antecknar
för högt under lektionerna och det
kan störa magisterns genomgång
som vi måste minnas
till nästa veckas
skrivning
Som en ungdom av dagen
är jag ett
föremål
för huvudskakningar och suckar för
jag
vet inte hur det var förr i tiden
då alla hade en 5 i betyg
Som en ungdom av dagen
är jag den svaga
länken i samhället
den som inte kan ta hand om alla blivande
pensionärer
den som inte får något arbete på grund av
brist på arbetserfarenhet
och den är som är för lat
för att jag är
utsugen
utmattad &
utbränd vid 18 års ålder
nu är temperaturen under 5 grader
gatlycktorna lyser upp en liten grusväg som ringlar sig
fram genom den numera glesa skogen
bladen har gjort sitt för det här året
och ligger nu
alldeles bruna och kalla under
våra fötter
där vi går
tystnaden är så total
förutom den svaga vinden som
är tillräckligt mycket för att
blåsa mitt hår runt omkring mitt ansikte
och dina händer är alldeles vita
av kylan
oktober är här nu
och vi kan inte längre njuta av våra
sommarminnen utan måste
trycka undan dem likt
bladen under våra fötter
där vi går
jag springer ifrån dig
och skriker att vi ses,
vi ses så fort kylan drar sig tillbaka
och mörkret inte längre kväver oss
sedan stänger jag
dörren
och låser ute
höstens bitande kyla
*
du är en mus i en källare bland katter
DU är liten och försvarslös
i en värld där allting är okej
om det finns en ursäkt
och det finns ingen som kan hjälpa dig
när du är fast i ett rum med
andra som vill dig illa
och jag vet att du gömmer
bland bråten för att komma undan
medans ditt hjärta dunkar så högt
att du inte hör om de kommer närmare
alla skuggor tycks växa i takt med att du krymper
nu är de så nära att deras andetag
vibrerar i luften och du gör ditt bästa
för att inte höras eller synas
när döden sveper fram längs golvet
dina livrädda fötter står på
bekännelser och insikter av en fortfarande alldeles för ung 17åring
jag växte upp till en patetisk flicka
för mycket känslor
lätt till gråten
och svag som satan
fick mitt hjärta krossat på grund utav
min egen rädsla för att stå på mig
och för att förlora den jag älskade
(;fastän jag gjorde vad han ville så lämnade han mig ändå)
gick vidare
blev förälskad och älskad, fast återigen oälskad
när jag precis börjat lära mig att släppa
taget om tryggheten igen
gick vidare
trånar och åtrår
men håller mig stilla och fast
så att jag inte släpper taget förrän
jag lärt mig att stå på mig
och stå på mina egna fötter
utan att bli fälld av omogna hjärtan
vem kan komma dig nära?
dina fingrar är långa och krokiga
när du drar dem längs tegelväggen
folk stirrar, men det är du van vid
för blodet bildar konstverk och du
är konstnären
svart och svår
men ändå inte så vacker som du önskat
du har inga synliga talanger
för allt är fast på insidan tillsammans
med gamla skällsord och
slag från barndomen
vad folk säger bakom din rygg nuförtiden
spelar ingen roll
de är bara en del av inredningen i din
spartanska värld
ingen rör dig och du rör ingen
för dina fingrar är trasiga
precis som allting du så försöker
att lämna bakom dig
