ge mig ett kevlarhjärta


det var medvetet
som jag släppte in dig igen
lät dig komma igenom mina
ofärdigbyggda murar

(jag visste konsekvenserna
men valde att inte se dom.)

tänkte att kanske,
kanske kan du känna samma sak
kanske kan det fungera
kanske är vi
'gjorda för varann'

så jag släppte fram alla minnen
(det var ju du som tog upp det)
alla skratt och allt fint
som jag försökt trycka in

men,

du lämnade mig igen.
innan någonting eller ingenting
han hända.
du stack igen.
lämnade mig här,
med alla dumma och underbara minnen
och en miljard nya tårar.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0