Paulines

jag kan inte riktigt finna orden
som säger allt
om alla känslor
för dig

du var som i en dröm
det var så som jag hoppats i smyg
när jag väl fick det,
förstod jag inte det förrän efteråt
nu

och jag vet inte hur jag ska kunna fylla
tomrummet
efter dig

inga pulver
inga sår
inga ord
kan sudda ut det som du målade dit
det fina, som du målade fram inuti mig

jag vet inte hur jag ska göra längre
när jag känner hur ensamt det är
när känslorna tar över
handlingarna

jag vill bara spola tillbaka tiden
jag vill ha dig här
med armarna runt mig
tryggheten
som du gav mig

kärleken