låt mig ifrågasätta utan att stämpla mig som patetisk *

när man blivit slagen
till småbitar
en gång för mycket
finns det inte så mycket kvar att laga

när man lärt sig torka
sina egna tårar
men de ändå fortsätter rinna
finns det inte så mycket kvar att känna


när man konstant skriker inombords
men ingenting kommer ut
finns det inte så mycket kvar att säga




när allting har förlorat sin kraft
& mening
finns det då någon anledning kvar att leva?

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0