Paulines

de knuffar
trycker, hoppar och jag
pressas mot staketet
och mina revben gör ont
jag förlorar energi
och
tappar andan för en sekund

jag är liten och jag
kan inte ta emot allt
tryck
jag är ensam, jag är
förvirrad och slungas i
cirklar
jag tittar upp

jag fastnar i ditt ögonkast
och jag ser
tryggheten
drömmen
kärleken
och allt som jag längtat efter
jag är fast

jag har inte ont
jag
är lycklig, jag pressar
bak dem med ny styrka
jag lyfter upp mina armar
och ler
jag
är hel