ge inte upp min vän


det är något som går sönder lite grann
inuti när man ser den
starka flickan med det röda håret
som alltid kämpat mot stormvindar
och blixtar utan att ge vika

hur man ser henne nu
ensam och sargad
på något sätt trasig
och annorlunda än förut

man vill laga och hjälpa
plåstar om såren som finns
på insidan och hitta den där
styrkan, gnistan
som fick oss alla att häpna
varje gång hon
steg in i ett rum

vart tog den vägen?
vart tog du vägen?

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0